Alltså, denna bubblande känsla jag har i kroppen är fantastisk.

Jag mår jättebra!

Har verkligen utvecklats något otroligt på bara några veckor, bara det säger mycket.
Eftersom jag har detta lugn i kroppen, känns allting mycket enklare att handskas med.

I skolan presterar jag jättebra.
Provet I kommunikation gick kanonbra. Känner på mig att jag kommer få ett fint resultat. :) Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge (brukar jag säga)

Isaacs beteende till exempel.
Det går framåt, de ända jobbiga är att Isaacs pappa Isaacs inte vill förstå.

Men ändå älskar jag honom!

//Ljus och kärlek//
Trevlig Valborg !

Mitt älskade hjärta <3

Idag fick jag vabba på grund av att jag gav Isaac ersättning för snabbt i morse. (Skit) jag hade hellre velat vara i skolan än hemma.

Lör - sön var jag på kryssning med två vänner. Det var en kanonkul resa jag inte kommer glömma i första taget.

Handlade en hel del i taxfreen som gjorde att jag kammade hem 3 fribiljetter... :)

Tack för mig. //Ljus och kärlek// <3 <3

Jag satt och tog lite selfie på mig själv när jag höll på packa väskan i lördags.

Tuben på G in mot slussen för att möta upp vännerna.
Solbrillorna på.

Ja, inte så märkvärdigt. Men dessa kycklingspett var supergoda med mangosås. Tog ingen bild på lunchen (dagen efter) då det var i stort sett lika dann mat.

Den extremt coola DJ'n som gjorde extremt bra mixer på låtar.

Club drinken. Glaset fick jag behålla.

Orgasm (ja, drinken heter så) helt okej drink.

Fick väldigt vackert väder.

Glömde ju efterrätten.

ja jag vet M Y C K E T socker.

Kan ju inte låta bli !!

Jo, jag tänkte fortsätta lite på min inre resa. Det fanns många saker jag missade skriva om. Som jag tänkte ta upp idag som jag fortfarande har lite problem med.

Att ringa ett telefonsamtal. Mest myndigheter. Detta är något jag tycker är sjukt och jag ska inte behöva darra när jag slår numret till f - kassan eller något annat ställe? Varför gjorde jag det? Vad hände i det förflutna som gör att jag svettas, får panik, darrar och får hjärtklappning så fort jag måste ringa.

(Varför vart jag så nervös och fick panik när jag skulle plinga för att gå av bussen? En liten fråga till mig själv.)

Idag har jag blivit bättre på det. Idag darrar jag inte längre. Hjärtklappning kan jag få för att jag är nervös. Om någon ber mig ringa till ett visst bolag eller företag får jag panik, känner press och stress.

Inom mig mår jag mycket bättre. Jag tänker positiva tankar (inget annat är välkommet) och jag märker hur allting blir mycket lättare så. Mina drömmar hjälper mig också att bearbeta känslor och tankar som jag inte riktigt fattat att det är budskap. Gäller sätt vara en bra drömtydare för att lista ut mina drömmar. (Haha)

Mamma och jag pratar mycket om detta. Eftersom hon är utbildad inom meditations-området (som jag f.ö har glömt vad det heter, förlåt) hon är ruskigt duktig på att få fram vad drömmen betyder. (Otroligt)

Påsklov
Men inte för mig och Isaac. Isaac har åkt till fritids. Han blev hämtad 7:45.
Jag är ledig eller jag har enskilt arbete
Måste hitta två personer att intervjua om ledarskap. En man och en kvinna.
Hehe

Trycka hit hissen är alltid lika kul.

Räkna siffror är också en jättekul aktivitet.

Jag står på perongen och väntar på tåget, lyssnar på healing musik ochcdå plötligt slår det mig: -vilken resa jag har gjort med mig själv, jag har förändrats något markant sedan sist jag kollade på mig själv!

Idag regnar det ute. Jaha är jag bitter för det? Nej det är jag inte! Tacksam däremot.

Men om jag tittar på mig hur jag var förr, så var jag inåtvänd, rädd för nästan allting, vågade inte lyssna på musik för att jag var rädd att folk skulle höra min andra mobil ringa när jag hade två stycken. Hade alltid ena på ljudlöst. Vågade inte plinga på bussen (bisarr jag vet) fick sådan panik när jag skulle plinga och gå av. Satte mig alltid längst ut på sätet ville inte ha någon bredvid mig, då startade paniken inom mig igen. Detta har pågått ganska länge inom mig som jag har bearbetat helt själv. Idag klarar jag av dessa grejer, som plinga när jag ska av bussen, lyssna på musik utan att bry mig om att mobilen ska ringa (har bara en mobil) men jag har inte samma känsla - denna stickande, pirrande känsla av att skämmas.. Jag är så glad över att ha kommit vidare i mig själv. Idag diskuterar jag med mig själv, försöker lösa problem med mig själv, hitta logiska förklaringar -omöjligt egentligen!

Jag är redo att stänga ner det förflutna för det mina vänner är inget trevlig upplevelse.

Jag vänder blad och öppnar en ny oskriven bok. Nu är det min tur att vara författaren av min egen bok!

Vill tacka min fina kristall som hjälpt mig genom denna resa, (på så kort tid) och fått mig att inse vilken fantastisk person jag är!

Jag är en bra vän, mamma, dotter och sambo!

/ljus och kärlek <3

Ibland undrar jag varför. Varför kommer det utan förvarning? Den bara sköljer över min prins som ett osynligt täcke och däckar honom. Jag hann inte med.

Står o köket och lagar spagetti och köttfärssås. När jag plötsligt får en känsla av att det hänt Isaac något. Går till vardagsrummet och mycket riktigt Isaac ligger på soffan med blöta byxor och sover efter ca 5 min anfall (tror det var 5 min, för han var klarvaken innan jag gick till köket) Han brukar INTE somna så. Isaac brukar alltid säga till med sin ljuva stämma "sova" säger han.

Han behövde ingen Buccolam. Tack och lov.
Jag känner många mammor och pappor som har barn med denna lömska sjukdom, som verkligen kämpar. Orättvist.

Varför får jag en känsla av att inte passa in? Jag har en jättefin grupp som jag skapat just för att samla alla på ett ställe där vi kan ventilera våra innersta tankar.
Varför känns det som att jag inte passar in? Inbillar jag mig? Eller är det så att jag helt enkelt inte passar in?

Nej gott folk. Nu ska jag sova (försöka iaf)

God natt!

/Ljus och kärlek

Ja, jag är fortfarande sjuk! Jag tror lik förbannat att jag har någon form av förkylningsastma eller infektion i luftrören. Men enligt läkaren får man inte förkylningsastma som vuxen. Haha !!!! Dummaste jag hört. Jag känner fler som fått det i vuxen ålder, så det går jag inte på! Förhöjt crp hade jag också. Konstigt, haft feber i 7 dagar...

Jag har inte någon vanlig förkylning. Jag har inte mått så här dåligt vid en vanlig förkylning tidigare..

Drick cocillana och bli bättre. Jahapp? Tydligen Bill dem att jag ska sova i en vecka då?!

/ljus och kärlek

Här väntar jag på taxin som Isaac kommer med strax. Är inte så pigg som jag ser ut!

Hissen stod ända uppe på 7e våningen. Så Isaac räknade ner tulls hissen nådde B.

Jo det ska jag tala om, jag har fått en nedrans förkylning med en elakartad hosta och feber som pendlar. Så fruktansvärt tråkigt. Jag som vill vara i skolan. Men vid feber där går min gräns. Jag måste tänka på mig själv och min egen hälsa.

Har iaf pratat med min lärare, så jag vet vilka uppgifter jag har. Så jag har lite och göra. Ligger inte på latsidan här inte.

Isaac väntar på taxin till skolan. Hoppas han får en fin dag. :)

/Ljus och kärlek

Ja, imorse efter jag skickat iväg Isaac till skolan åkte jag och mormor upp till Skogås. Jag hade en tid på klippoteket.

Förvandlingen blev över förväntan kanon.

Visserligen är håret uppsatt i en fläta på denna bild. Men här ser man att luggen och övrigt är ljust.

Sitter med mössa på mig och håret står åt alla håll.

Haha!! Alltså jag var ju bara tvungen att lägga upp denna. Ser så sjukt snygg ut. ;)

Resultatet. 2 cm kortare hår, slingade mitt blonda hår med mörkblonda slingor. Nu känns det mycket bättre.

Förbaskat!
Hostar
och
hostar,
blir ju fan aldrig bra!
Får försöka ge mig själv healing med hjälp av kristallen runt halsen. Har iaf skrivit på min uppgift som ska redovisas muntligt imorgon. Det kommer gå bra.. Hoppas jag inte hostar så jag kräks...

ska försöka vila lite till innan Isaac kommer hem.
Jag vill inte vara sjuk!

/Ljus och kärlek