knackade återigen på dörren och sänkte min älskade pojk igår kväll.
Jag satte mig ner på mattan där Isaac låg, öppnade upp mig inför healing processen, kände jag hur han kämpade tillbaka. Han förstår inte vad som händer med kroppen i detta tillstånd. När det gått 5 min hämtade jag BUCCOLAM, då ser jag sakta med säkert hur anfallet släpper. Tack och lov slapp han få i sig medicinen och jag slapp ge.

Idag är det ny dag och nya möjligheter.
Jag hade fått hem ett papper från skolan ang studiedagar under VT. 7/5 och 13/6
Idag ringde dem från skolan och fråga vart Isaac är. OBSERVERA datumet.
Jag förklarade att jag inte fått någon ändring varken i dokument-boken eller löst papper. Men det vart tydligen ändrat till den 12/5. Så det kan bli ibland.

//Ljus och kärlek //

Så skönt att slippa ge Isaac denna medicin igår, då äckeldravethelvetessjukdomen var tvungen att titta förbi. Fast jag behöll mig lugn och sansad, kände jag mig livrädd. Livrädd att förlora honom i det tillståndet.

Så mycket kärlek i denna lilla människa! Jag är så otroligt stolt att få car mamma till denna speciella pojk.

Isaac är ivägskickad till skolan. Jag ska försöka ta mig ann pedagogiska uppgiften.
Planera
Genomföra
Och
Utvärdera på ca si så där en 7 sidor.

Sen har jag psykologi-uppgiften "Anders" här vet jag dock inte hur många sidor, det sa aldrig läraren. Det får bli som det blir känner jag... :)

Jag känner att det kommer bli bra i slutändan.

Ser inte så glad ut jag vet. Var liten suris nu på morgonen, men jag kan hantera det..

Uttrycket säger allt. Han är nog inte på humör just när jag knäpper kortet. När jag sa "nu kommer taxin" sken han upp.

Kanske inte så markant men ändå. :)

Ja, så där ja som rubriken säger. Nu är jag i balans igen. Men väldigt trött p.g.a tabletterna. Ja jag tar allergitabletter.  

Sitter verkligen fast i uppgiften om "Anders." Jag ska ta hjälp av vänner i omgivningen. 

Nu vill ögonen vila, så jag tänkte passa på nu när Isaac också vilar. Sambon är på jobbet idag. 

//Ljus och Kärlek// 

//Ingela 

Idag står det inte riktigt rätt till i kroppen. Energin är huller om buller just nu känns det som, tror det är pga den höghaltiga pollen säsongen som påverkar.

Jag vet vems känslor jag fått till mig, jag känner stor sorg och saknad.
Trött och orkeslös

Varje gång jag blundar och frågar om känslan får jag upp ett ansikte och ett namn.
En mycket kär vän.

Jag försöker hitta balansen och få tillbaka min egen energi

//Ljus och kärlek//

Mitt allt.

Alltså, denna bubblande känsla jag har i kroppen är fantastisk.

Jag mår jättebra!

Har verkligen utvecklats något otroligt på bara några veckor, bara det säger mycket.
Eftersom jag har detta lugn i kroppen, känns allting mycket enklare att handskas med.

I skolan presterar jag jättebra.
Provet I kommunikation gick kanonbra. Känner på mig att jag kommer få ett fint resultat. :) Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge (brukar jag säga)

Isaacs beteende till exempel.
Det går framåt, de ända jobbiga är att Isaacs pappa Isaacs inte vill förstå.

Men ändå älskar jag honom!

//Ljus och kärlek//
Trevlig Valborg !

Mitt älskade hjärta <3

Idag fick jag vabba på grund av att jag gav Isaac ersättning för snabbt i morse. (Skit) jag hade hellre velat vara i skolan än hemma.

Lör - sön var jag på kryssning med två vänner. Det var en kanonkul resa jag inte kommer glömma i första taget.

Handlade en hel del i taxfreen som gjorde att jag kammade hem 3 fribiljetter... :)

Tack för mig. //Ljus och kärlek// <3 <3

Jag satt och tog lite selfie på mig själv när jag höll på packa väskan i lördags.

Tuben på G in mot slussen för att möta upp vännerna.
Solbrillorna på.

Ja, inte så märkvärdigt. Men dessa kycklingspett var supergoda med mangosås. Tog ingen bild på lunchen (dagen efter) då det var i stort sett lika dann mat.

Den extremt coola DJ'n som gjorde extremt bra mixer på låtar.

Club drinken. Glaset fick jag behålla.

Orgasm (ja, drinken heter så) helt okej drink.

Fick väldigt vackert väder.

Glömde ju efterrätten.

ja jag vet M Y C K E T socker.

Kan ju inte låta bli !!

Jo, jag tänkte fortsätta lite på min inre resa. Det fanns många saker jag missade skriva om. Som jag tänkte ta upp idag som jag fortfarande har lite problem med.

Att ringa ett telefonsamtal. Mest myndigheter. Detta är något jag tycker är sjukt och jag ska inte behöva darra när jag slår numret till f - kassan eller något annat ställe? Varför gjorde jag det? Vad hände i det förflutna som gör att jag svettas, får panik, darrar och får hjärtklappning så fort jag måste ringa.

(Varför vart jag så nervös och fick panik när jag skulle plinga för att gå av bussen? En liten fråga till mig själv.)

Idag har jag blivit bättre på det. Idag darrar jag inte längre. Hjärtklappning kan jag få för att jag är nervös. Om någon ber mig ringa till ett visst bolag eller företag får jag panik, känner press och stress.

Inom mig mår jag mycket bättre. Jag tänker positiva tankar (inget annat är välkommet) och jag märker hur allting blir mycket lättare så. Mina drömmar hjälper mig också att bearbeta känslor och tankar som jag inte riktigt fattat att det är budskap. Gäller sätt vara en bra drömtydare för att lista ut mina drömmar. (Haha)

Mamma och jag pratar mycket om detta. Eftersom hon är utbildad inom meditations-området (som jag f.ö har glömt vad det heter, förlåt) hon är ruskigt duktig på att få fram vad drömmen betyder. (Otroligt)

Påsklov
Men inte för mig och Isaac. Isaac har åkt till fritids. Han blev hämtad 7:45.
Jag är ledig eller jag har enskilt arbete
Måste hitta två personer att intervjua om ledarskap. En man och en kvinna.
Hehe

Trycka hit hissen är alltid lika kul.

Räkna siffror är också en jättekul aktivitet.

Jag står på perongen och väntar på tåget, lyssnar på healing musik ochcdå plötligt slår det mig: -vilken resa jag har gjort med mig själv, jag har förändrats något markant sedan sist jag kollade på mig själv!

Idag regnar det ute. Jaha är jag bitter för det? Nej det är jag inte! Tacksam däremot.

Men om jag tittar på mig hur jag var förr, så var jag inåtvänd, rädd för nästan allting, vågade inte lyssna på musik för att jag var rädd att folk skulle höra min andra mobil ringa när jag hade två stycken. Hade alltid ena på ljudlöst. Vågade inte plinga på bussen (bisarr jag vet) fick sådan panik när jag skulle plinga och gå av. Satte mig alltid längst ut på sätet ville inte ha någon bredvid mig, då startade paniken inom mig igen. Detta har pågått ganska länge inom mig som jag har bearbetat helt själv. Idag klarar jag av dessa grejer, som plinga när jag ska av bussen, lyssna på musik utan att bry mig om att mobilen ska ringa (har bara en mobil) men jag har inte samma känsla - denna stickande, pirrande känsla av att skämmas.. Jag är så glad över att ha kommit vidare i mig själv. Idag diskuterar jag med mig själv, försöker lösa problem med mig själv, hitta logiska förklaringar -omöjligt egentligen!

Jag är redo att stänga ner det förflutna för det mina vänner är inget trevlig upplevelse.

Jag vänder blad och öppnar en ny oskriven bok. Nu är det min tur att vara författaren av min egen bok!

Vill tacka min fina kristall som hjälpt mig genom denna resa, (på så kort tid) och fått mig att inse vilken fantastisk person jag är!

Jag är en bra vän, mamma, dotter och sambo!

/ljus och kärlek <3