knackade återigen på dörren och sänkte min älskade pojk igår kväll.
Jag satte mig ner på mattan där Isaac låg, öppnade upp mig inför healing processen, kände jag hur han kämpade tillbaka. Han förstår inte vad som händer med kroppen i detta tillstånd. När det gått 5 min hämtade jag BUCCOLAM, då ser jag sakta med säkert hur anfallet släpper. Tack och lov slapp han få i sig medicinen och jag slapp ge.

Idag är det ny dag och nya möjligheter.
Jag hade fått hem ett papper från skolan ang studiedagar under VT. 7/5 och 13/6
Idag ringde dem från skolan och fråga vart Isaac är. OBSERVERA datumet.
Jag förklarade att jag inte fått någon ändring varken i dokument-boken eller löst papper. Men det vart tydligen ändrat till den 12/5. Så det kan bli ibland.

//Ljus och kärlek //

Så skönt att slippa ge Isaac denna medicin igår, då äckeldravethelvetessjukdomen var tvungen att titta förbi. Fast jag behöll mig lugn och sansad, kände jag mig livrädd. Livrädd att förlora honom i det tillståndet.

Så mycket kärlek i denna lilla människa! Jag är så otroligt stolt att få car mamma till denna speciella pojk.